Allt om räntefonder

Fonder är en mycket vanlig sparform. Det finns olika fondtyper och det är viktigt att känna till skillnaden mellan dessa. De vanliga fondtyperna är räntefond, aktiefond och blandfond. En aktiefond består av aktier medan en räntefond består av räntebärande värdepapper. En blandfond består både av aktier och räntebärande värdepapper. Här kan du läsa mer om räntefonder.

Vad är en räntefond?

En fond består alltid av flera olika underliggande värdepapper. En räntefond består av olika räntebärande värdepapper, exempelvis vara statsskuldväxlar, statsobligationer, bostadsobligationer och kommunobligationer. Detta skiljer sig mot aktiefonder vars underliggande tillgångar är aktier. Blandfonder består av en blandning av aktier och räntebärande värdepapper. Fonder är en sparform som är förenad med en viss risk. Räntefonder har generellt längre risk än aktiefonder och blandfonder. Precis som för andra fonder och aktier är det dock inte möjligt att på förhand veta hur stor avkastningen kommer att bli. Storleken på avkastningen för räntefonder beror främst på ränteutvecklingen. Spararens fondandelar ändras beroende på de underliggande värdepappernas ränta samt kursvinster och kursförluster. Fondförvaltaren ansvarar för att sälja och köpa värdepapper i fonden. Du som sparar kan således inte påverka vilka värdepapper som fonden placerar i.

Olika sorters räntefonder

Räntefonder delas vanligtvis in i tre olika sorter: korta räntefonder, långa räntefonder och blandfonder. Det som skiljer dem är löptiden på de räntebärande värdepapperna.

Korta räntefonder

Korta räntefonderna placerar endast i räntebärande värdepapper som har en återstående löptid på ett år eller mindre. Dessa räntefonder kallas även för penningmarknad- eller likviditetsfonder. De underliggande värdepapperna är ofta garanterade av staten och utgörs ofta av statsskuldsväxlar. Denna typ av räntefond anses vara den med minst risk eftersom de underliggande tillgångarna ska betalas tillbaka inom kort vilket minskar risken. Marknadens ränteförändringar har därför liten påverkan på fondens värde. På grund av den låga risken lämpar sig denna typ av räntefond för kortsiktiga investeringar. Risken att värdet går ned är låg, men det innebär även att chansen för hög avkastning är mycket liten eller obefintlig. Det är ett sparalternativ som påminner om ett vanligt sparkonto och passar personer som inte är särskilt riskbenägna. Avgiften för korta räntefonder är generellt sätt låga.

Långa räntefonder

Långa räntefonder placerar i räntebärande värdepapper med lång löptid. Den innebär att återstående löptiden på värdepapperna alltid är längre än ett år. Dessa räntefonder kallas även för obligationsfonder. De underliggande värdepapperna köps på obligationsmarknaden. Denna typ av räntefond innebär högre risk eftersom räntekursen kan fluktuera mer. Avgiften för långa räntefonder är låga, men oftast något högre än för korta räntefonder.

Blandfonder

Blandfonder är ingen renodlad räntefond eftersom den placerar i både räntebärande värdepapper och aktier. Risknivån är högre än korta och långa räntefonder eftersom aktierna medför hög risk.